Besviken

Är irriterad som bara den......mer än vanligt kanske man ska säga........
Personer som inte törs heja, fast personen ser en när man kliver in.......men råkar stå med nya vännen å prata med några kompisar......Jo, jag hejade men fick inget svar från vederbörande...

(Nästa sak har jag nog haft ur mig förut men jag skriver igen för det kan vara nån ny som läser..... som en mamma, pappa, styvpappa, styvmamma, syskon, (styv)morföräldrar eller (styv)farföräldrar, som kanske tar till sig.... hoppas kan man göra.)

Sen de här med barn å barnbarn, mina ungar, hans/hennes ungar, helsyskon å halvsyskon......jag tycker inte att man ska göra skillnad på sånt. Får ett barn en fin present tex till födelsedag, student, bröllop eller vad det råkar vara för högtidsdag så ska dom andra barnen också en fin present när det är deras tur att fylla år eller va de månde vara. Fy f.n säger jag bara när en får en present värt ett par tusenlappar å en annan får ett par hundralappar eller varför komma på vissa barns kalas, student osv å inte på andras.
Hur tror ni dom barnen känner sig.......är dom inte värda mer än så?! Hoppas att jag har fått nån att tänka efter hur dom beter sig.

På återseende