De är helt otroligt!

Alla som känner mig vet ju att jag är glömsk, disträ....ja rent av hopplös att komma ihåg.
Idag så kom jag ihåg mini som skulle skjutsas till sin farmor eftersom hon är sjuk, lämnade av henne å for på jobbet. Jobbade till sena eftermiddagen... ringer hem å hör om det är nåt som ska handlas...nä hä inte de, sambon frågade om jag ville ha skjuts hem men näää, jag går svarade jag.
Glad i hågen går jag å byter om å funderar på varför jag inte har tagit nån jacka med mig på morgonen, de var ju lite svalt då. Börjar gå hemöver å kan inte förstå varför jag fryser så men inte frös så i morse, halvvägs hem så slår det mig.....Fan, bilen står kvar på jobbet!
Så det är bara att vända å gå tillbaka, tar en liten runda för att de ska se ut som jag inte alls har glömt den.... men såklart så kommer det nån som vevar ner rutan å skrattar lite åt mig.
Jaja, sånt man får bjuda på.
Undra om det finns några fler förvirrade själar förutom jag......

På återseende